Labrador retriever är en hundras som fått sitt namn från området Labrador i östra Kanada. I vardagslag kallas rasen vanligen bara för labrador, eller kort och gott lab.

I många länder världen över, inklusive Sverige, ligger på labradoren på listan över de allra vanligaste hundraserna. Den är en populär sällskapshund, men används även vid jakt. Det är också många labradorer som arbetar som ledhundar, servicehundar och narkotikahundar.

Vid jakt är labradoren en jakthund som arbetar efter skott och apporterar fågel och småvilt, och den kan också tränas som eftersökshund. Att labradoren under så lång tid använts och avlats för dessa sorters jobb visar sig genom en hög grad av arbetsvilja, dresserbarhet och förmåga att samarbeta med människor och förstå deras signaler.

I Sverige finns labradoruppfödare som har olika inriktning på sin avel. Vissa fokuserar huvudsakligen på exteriören, medan andra avlar för att få fram så bra jaktlabradorer som möjligt.

Labrador retriever i Sverige

Labrador retrievers har levt i Sverige sedan slutet av 1800-talet. Den första som visades på en hundutställning i Svenska Kennelklubbens regi var en hane vid namn Major, vilket skedde år 1897.

I skrivande stund innehåller Svenska Kennelklubbens ägarregister DjurID en bra bit över 19 000 labrador retrievers, vilket gör den till den vanligaste hundrasen i Sverige. Intresset för rasen visar inga tecken på att mattas av, tvärt om var labradoren den hundras som fick flest nyregistreringar under år 2019. Då infördes 2 920 labradorer i SKK:s register, vilket ger en god marginal till tvåan golden retriever som stod för 1 953 nyregistreringar.

Top-10 för nyregistrerade rashundar i SKK:s register år 2019

• 1. Labrador retriever 2 920
• 2. Golden retriever 1 953
• 3. Tysk schäferhund 1 949
• 4. Jämthund 1 684
• 5. Staffordshire bullterrier 1 053
• 6. Cocker spaniel 998
• 7. Fransk bulldogg 993
• 8. Shetland sheepdog 982
• 9. Chihuahua, långhårig 909
• 10. Flatcoated retriever 880

Svenska kennelklubben

Svenska Kennelklubben placerar labrador retrievern i Grupp 8; en grupp som består av stötande hundar, apporterande hundar och vattenhundar. Exempel på hundraser som liksom labrador retriever ingår i den här gruppen är Flatcoated retriever, Golden retriever, Curly coated retriever, Cocker spaniel och Amerikansk cocker spaniel.

Specialklubb och rasklubb

Inom SKK tillhör labrador retrievern specialklubben ”Svenska Spaniel och Retrieverklubben” och rasklubben ”Labrador retrieverklubben”.

Hur stor och tung blir en Labrador retriever?

Den svenska rasstandarden för labradoren anger att idealmankhöjden för hanhund är 56-57 cm och för honhund är 54-56 cm.

Rasstandarden innehåller inget intervall för vikt, men betonar att labradoren är ”…starkt byggd, kompakt och mycket rörlig (vilket utesluter övervikt eller överdriven massa)”.

Päls och färg

Labradorens päls skiljer den från många andra retrievers. Pälsen är kort och tät, och har varken vågor eller fransar. När man känner på den känns den jämförelsevis hård. Den vattenavvisande underullen hjälper hunden att hålla sig varm.

Godkända pälsfärger för labrador är svart, leverbrun eller gul (får variera från ljus grädde till rävrött). En labrador ska vara enfärgad, dock finns ett undantag i rasstandarden: det är tillåtet med en liten vit fläck på bringan.

Pälsen är smutsavvisande och behöver inte mycket omvårdnad. Under fällningsperioderna kan det vara bra att borsta ur pälsen ofta för att slippa få en massa tappade hår inomhus. Schamponera bara hunden när det är nödvändigt.

Labrador retriever hälsa

Labradoren är en förhållandevis frisk ras.

Exempel på problemområden som man bör vara extra uppmärksam på är höfter (HD), armbågar (ED), ögon, fetma och hältor.

Välj en uppfödare där föräldradjuren har DNA-testats för ögonsjukdomen PRA och resultatet finns registrerat hos Svenska Kennelklubben.

Bakgrund

Labradoren utvecklades i östra Kanada och har sina rötter i hundar som importerats till Nordamerika från Europa. Det var dock i England som rasens första rasstandard skapades, och den räknas därför som en engelsk hundras.

Det råder vissa oklarheter kring labradorens historia i Kanada, eftersom äldre källor ofta blandar ihop Labrador Retriever med St. Johns hund och de två olika sorters Newfoundlandhund (mindre och större) som också levde på Kanadas östra kust.

I Kanada användes labradoren bland annat till att simma iland med förtöjningsrep. Besökare från England fascinerades av dessa duktiga simmre som orädda kastade sig i kallt vatten, och man började redan under första halven av 1800-talet ta med sig labradorer hem till England för att använda dem som apporterande jakthundar vid småviltsjakt. Vi vet att labradorer på 1830-talet fördes med ombord på handelsskepp som reste mellan regionen Labrador i Kanada och hamnstaden Poole i Dorset, England.

I England parades labradorerna med flera andra retrieverraser, vilket har kommit att påverka rasen. Rasnamnet Labrador Retriever var vanligt förekommande i England redan kring 1870, men först år 1903 godkändes Labrador Retriever som ras hos den engelska kennelklubben.